Politiskt te
Jag är socialist när jag är glad.
Det är intressant för jag vet att socialismen inte funkar och är falsk. Det är en fin ideologi men extremt efterbliven för ja folk är helt enkelt inte lika värda.
Betyder det att även min glädje är en lögn? Är den hårda kalla verklighetsuppfattningen den sanna?
Jag stör mig på ungdomen. Inte, tro det eller ej. På dagens ungdom, eller jo det också men det är inte huvudsaken nu.
Jo det är det men jag vill skriva tro det eller ej och slå er med häpnad. Det misslyckades.
Varför är ungdomen så dum? Jag kan acceptera att de äldre är dumma men ungdomen är framtiden och vi borde leda den intellektuella revolutionen.
Jag är innerligt trött på människor som inte kan se förbi sina små problem och behov för det stora.
Jag är trött på människor som inte vill förstå.
Mitt människoideal är den upplysta och fria människan. Den som styr istället för att bli styrd. Den som har disciplinen att härska över sin kropp och sig själv, den som inte låter någon trycka ner den. Den som ALDRIG rättar sig i ledet.
Dock så vägrar folk förstå att för att nå dit så behöver vi något så absurt som motsatsen. Vi behöver det totalitära, vi behöver det sjuka och hemska. Vi behöver rädslan och propagandan som uppmanar till att rätta sig i ledet.
Vi har haft det rätt länge men inte i tillräckligt stor skala.
Vi har i nuläget två alternativ.
1. Världen enas, hela New World Order snacket är korrekt.
Meh jag tappade tråden. Jag ville bara skriva och se var jag hamnade, se om jag kunde komma fram till någonting.
Vi behöver lära oss att hylla genier i vårt land. Vi måste, istället för att trycka ner intellektuella uppmuntra de, vi måste få det att vara fint att läsa mycket och att vara smart.
Vi måste få idioterna att låtsas vara genier.
Varför?
JAG VET INTE! Jag vet inte varför det är bra dessutom bra för vem och i vilket förhållande.
Varför tog ni min cykelpump?
Jag är lycklig över vintern. Jag gillar mörkret. Det gör så att jag känner mig ensam.
Jag menar inte ensam i den tragiska meningen. Jag menar ensam i att jag kan själv välja när, hur och varför jag vill träffa folk.
Det är skönt, det gör det lättare för mig att arrangera mitt liv.
Jag känner att jag har klättrat över kanten, eller släppt hur det är är så är det trevligt. Jag är inte redo för det absoluta mörkret än.
Det är intressant för jag vet att socialismen inte funkar och är falsk. Det är en fin ideologi men extremt efterbliven för ja folk är helt enkelt inte lika värda.
Betyder det att även min glädje är en lögn? Är den hårda kalla verklighetsuppfattningen den sanna?
Jag stör mig på ungdomen. Inte, tro det eller ej. På dagens ungdom, eller jo det också men det är inte huvudsaken nu.
Jo det är det men jag vill skriva tro det eller ej och slå er med häpnad. Det misslyckades.
Varför är ungdomen så dum? Jag kan acceptera att de äldre är dumma men ungdomen är framtiden och vi borde leda den intellektuella revolutionen.
Jag är innerligt trött på människor som inte kan se förbi sina små problem och behov för det stora.
Jag är trött på människor som inte vill förstå.
Mitt människoideal är den upplysta och fria människan. Den som styr istället för att bli styrd. Den som har disciplinen att härska över sin kropp och sig själv, den som inte låter någon trycka ner den. Den som ALDRIG rättar sig i ledet.
Dock så vägrar folk förstå att för att nå dit så behöver vi något så absurt som motsatsen. Vi behöver det totalitära, vi behöver det sjuka och hemska. Vi behöver rädslan och propagandan som uppmanar till att rätta sig i ledet.
Vi har haft det rätt länge men inte i tillräckligt stor skala.
Vi har i nuläget två alternativ.
1. Världen enas, hela New World Order snacket är korrekt.
Meh jag tappade tråden. Jag ville bara skriva och se var jag hamnade, se om jag kunde komma fram till någonting.
Vi behöver lära oss att hylla genier i vårt land. Vi måste, istället för att trycka ner intellektuella uppmuntra de, vi måste få det att vara fint att läsa mycket och att vara smart.
Vi måste få idioterna att låtsas vara genier.
Varför?
JAG VET INTE! Jag vet inte varför det är bra dessutom bra för vem och i vilket förhållande.
Varför tog ni min cykelpump?
Jag är lycklig över vintern. Jag gillar mörkret. Det gör så att jag känner mig ensam.
Jag menar inte ensam i den tragiska meningen. Jag menar ensam i att jag kan själv välja när, hur och varför jag vill träffa folk.
Det är skönt, det gör det lättare för mig att arrangera mitt liv.
Jag känner att jag har klättrat över kanten, eller släppt hur det är är så är det trevligt. Jag är inte redo för det absoluta mörkret än.
Kommentarer
Trackback
